Beschreibung:

JOHN-E FRANZÉN född 1942 Sebastian Signerad och daterad John-Erik Franzén 1978-81. Olja på duk, 156 x 107 cm. UTSTÄLLD Galleri Engström, Stockholm 1982 John-E Franzén - fyra decennier, Jönköpings Länsmuseum 1996, katalognr 31 John-E Franzén - fyra decennier, Lunds Konsthall 1996, katalognr 31 John-E Franzén - fyra decennier, Örebro Länsmuseum 1996, katalognr 31 John-E Franzén - fyra decennier, Östergötlands Länsmuseum, Linköping 1997, katalognr 31 John-E Franzén - fyra decennier, Bohusläns Museum, Uddevalla 1997, katalognr 31 John-E Franzén - fyra decennier, Konstakademien, Stockholm 1997, katalognr 31 LITTERATUR Ulf Linde & Douglas Feuk: John-E Franzén, Raster Förlag 1996, avbildad sidan 58 Det är John-E Franzén och hustrun Ulrikas son Sebastian som porträtteras. Han är elva år gammal när John-E inleder arbetet med målningen och fjorton år när den är färdig. I en ung människas liv är det mycket som hinner hända, utvecklas och förändras under dessa år. Målningens datering vittnar om att John-E Franzéns arbetsprocess är målmedvetet långsam. Från början finns här en idé - ett fotografi, en skiss eller ett collage som under tidens lopp kan komma att förändras och vidareutvecklas till ett resultat som ibland skiljer sig långt från den ursprungliga grundtanken. Pojkens väg mot tonåren, åren som läggs till varandra och här målas in i den laddade personligheten. John-E berättar att ishockeyn var viktig för sönerna under uppväxten. De spelade och pappa John-E tränade och var ledare. Konstnären som vi vanligtvis känner genom de tuffare motiven med MC-gängen, bilarna och starka karaktärerna från 60-talet väljer här ett kärleksfullt, innerligt och personligt sårbart motiv. Han väljer att porträtter det mest kära - sitt barn - raka motsatsen till vad som kanske hade varit förväntat. I en tid då detta torde förefalla omöjligt vänder han sig till något så traditionsbundet som det klassiska porträttmåleriet. I slutet av 70-talet - ett decennium efter att han målat den för svensk konsthistoria så betydelsefulla och utmanande målningen Hell's Angels of California söker han alltså inspiration i konsthistorien. Han går sin egen väg och utmanar så hela det konstnärliga etablissemanget och går åt motsatt håll jämfört med många andra samtida konstnärer. Och han gör det med bravur - han utvecklas till en av våra skickligaste porträttmålare. Genom att vända sig till det grundläggande lyckas han på ett fascinerande nyskapande sätt förmedla en nerv och spänning i motivet genom en hårfin balans. Mårten Castenfors skriver i SAKs publikation Sveriges Konst 1900-talet del 3 1970-2000: "Paradoxalt nog kom motorcykelmannen Franzén under 1980- och 1990-talen att bli en av Sveriges främsta porträttörer av borgerskapet och därtill utvald 1984 att föreviga kungafamiljen för Statens porträttsamlingar på Gripsholms slott. Under 1990-talet överraskade Franzén dessutom genom att ställa ut en svit klassiska små modellmålningar samt några fuktiga landskapsstudier från hemmet i Tommarp. Detta var märkliga motiv av en konstnär som också porträtterade sig själv sittande i en fåtölj med sina hundar framför eldstaden - en målarfurste som dragit sig undan offentlighetens ljus och som kanske, på pin kiv, visade sitt trots mot allt och alla genom att återvända till 1800-talets akademiska stil." John-E Franzéns produktion är sparsmakad. Genom livets olika vändningar följer vi honom från 1960-talets amerikanska västkust via den småländska skogen och säteriet Fylleskog till Kvarnen på Österlen som under det senaste decenniet varit hans hem. John-E själv berättar att han tycker att detta är en mycket bra och viktig målning, särskilt tycker han att det är ett fint uttryck i ansiktet. Han berättar även att han målade ett porträtt av den äldre sonen Mortimer som inköptes av Statens Konstråd. Några år efter att auktionens målning är utförd får John-E måla det idag så välkända porträttet av kungafamiljen. Själv berättar han att det var just porträttet av Sebastian som gjorde att han