Beschreibung:

GOTTLIEB IWERSSON (mästare och hovschatullmakare i Stockholm 1778-1813, slottssnickare omkring 1784) tillskriven, byrå, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, fanerad med delvis färgad björk och masurbjörk, fruktträ, jakaranda och rosenträ, brännförgyllda beslag i mässing, övre lådförstycke med friser och fält, draghandtag med akantusrosetter, fronten med centralt placerad intarsia av lagerfestonger, fält med friser, snedställda hörn med med lagerfestong, sidorna med lagerkvist hängande i rosett inom fält, avsmalnande ben med festonger och fothylsor i mässing, märkt med blyerts John Lille samt G:P, skiva av kalksten med kälning, nyckel medföljer, höjd 82, 88 x 51 cm; skivan med smärre sprickbildning och ifyllda nagg PROVENIENS: Bankdirektör Mauritz Philipson (1871-1948), Stockholm LITTERATUR: Lars Ljungström: Georg Haupt - Gustav III:s hovschatullmakare, Stockholm 2006, sidan 60, 117, 128, 142ff & 150, jämför intarsiaarbeten och motiv utförda av Georg Haupt; sidan 153, Gottlieb Iwerssons mästarstycke Byrån ansluter vid första anblicken till stockholmsmästaren Fredrich Iwerssons tvålådiga uppbyggnad på höga ben som anses vara så karakteristiskt för honom. Vid närmare examination uppvisar såväl konstruktiva detaljer som intarsiaarbeten och gravyr en skärpa och kvalité som associeras med Georg Haupt och hans krets. Fredrich Iwerssons intarsiaarbeten håller generellt en hög klass men har ett charmigt naivt drag som särskiljer honom från sin bror Gottlieb Iwersson, som övertog Haupts titel som slottssnickare efter hans död 1784. Både Haupt och Gottliebs gravyrkonst har en så pass hög kvalité att skillnaderna är svåra att särskilja. I samband med vårens auktion har vi dessutom möjligheten att jämföra byrån med två byråar som utan tvekan utförts av Fredrich. I ljuset av detta avslöjas mästarens hand. Gottlieb Iwersson anammade flera av Haupts intarsiamotiv såsom kvistarna med lagerblad och lagerfestongerna, det avgörande draget i dessa formelement är skickligheten i gravyren. Byråns front med lagerfestong är ett ypperligt exempel på detaljrikedomen i gravyren, medan själva hängena sannolikt adderats av en annan hand och är av enklare utförande. Vidare arbetar Fredrich med furu i lådträet, medan auktionens byrå har al i lådorna liksom Gottliebs och Haupts högklassiga byråar. De vackra draghandtagen och hörnens beslag av lagerfestonger återfinns även på Gottliebs mästarstycke från 1778 i Kungl. Husgerådskammarens samlingar. Gottlieb Iwersson föddes den 9 juni 1750 i Malmö och var son till snickaren och åldermannen Olof Iwersson och Greta Pehrsdottter. Som 16-åring startade Iwersson som snickarlärling hos fadern och 1769 blev han utskriven som gesäll. Förutsättningarna att bli mästare i Malmö visade sig dra ut på tiden och Iwersson sökte sig därför till Stockholm och arbetade som gesäll hos Nils Dahlin och Petter Liunggren. Iwerssons långvariga utbildningsgång från gesäll till mästare, ej mindre än nio år, var långt ifrån ovanlig i Stockholm under senare hälften av 1700-talet. Det ingick nämligen i snickarämbetets politik vid denna tid att reglera tillströmningen av nya mästare för att så långt möjligt förhindra besvärande konkurrens. Detta förhållande medförde att åtskilliga snickargesäller i otålig väntan begagnade möjligheten att gå förbi ämbetet genom att söka mästarskap som ebenister under hallrätten. En annan möjlighet var att söka mecenatskap hos kungen genom vissa kanaler och få i uppdrag att utföra en möbel för denne. Detta tillvägagångssätt hade utnyttjats av gesällerna och blivande hovschatullmakarna Lorentz Nordin, Samuel Pasch och Georg Haupt vilka på så sätt mer eller mindre tilltvingat sig mästarskap av skråämbetet. Iwersson anhöll direkt hos Gustav III att få göra ett mästarprov, en beställning på en sekretär, vars ritning daterad 21 mars 1778 godkändes av kungen. Sekretären, ett skåp med skrivklaff "en abattant" för Gustav III, har tydlig inspiration av Georg Haupts 1774 utförda mineralskåp för prinsen av Condé.