Beschreibung:

VÄVD TAPET, del av, 1600-talets mitt, Bryssel, allegorisk scen föreställande Fortunas gåvor, efter förlaga av Peter Paul Rubens (1547-1640), 270 x 245 cm; senare uppfodring och lisièrer, slitage, lagningar och bristningar Fortuna, lyckans gudinna, stående på ett klot och med en bindel för ögonen, skänker sina gåvor till rikt klädda människor som ivrigt sträcker sig mot dem. Mynt, en krona, en spira, en stor lagerkrans och annat åtråvärt faller från ovan. Det nyckfulla ödet, framgången eller förlusten, styrs av Fortuna. Tapeten betonar starkt hur människorna söker gripa alla hennes skänker, äran, makten och rikedomen. Att attribuera till en av verkstäderna i Bryssel vid tidpunkten har visat sig vara vanskligt, om inte bårder eller signaturer finns kvar. De verkstäder som skulle kunna vara tapetens urkälla är alla involverade i varandra via släktskap och affärer. Det handlar bl.a. om familjerna Raes, Geubels, Reymbouts och Aerts ägare till tapetverkstäder och familjerna Sweerts och Vranckx som var förmedlare av och handlande med tapeter. Ny forskning visar att de var alla relaterade med varandra på olika sätt, genom generationer, giften eller som gudföräldrar. Att väva efter Rubens kartonger gjorde de flesta av dem, ofta samma tema, bland annat de populära sviterna Decius Mus och Eukaristens triumf. Att skapa täta skott utåt mot andra yrkesgrupper eller utländska och inhemska konkurrenter var vanligt under skråväsendets tid. På så sätt hade man kontroll över utbud och efterfrågan. Att släppa in köpmän med specialiteten vävda tapeter i familjen gav också en garanti för att uppdrag skulle komma verkstäderna till godo. Peter Paul Rubens kom att förnya sättet att komponera ett tapetmotiv. De tidigare kompositionerna hade en låg horisontlinje, vilket gav utrymme för motivet. Det frångår Rubens helt, han låter i stället figurerna våldsamt och kraftfullt vrida sig mot mitten eller mot tapetens ram. Något som auktionens tapetdel vittnar om. Rubens skapade barocktapetens uttryck och hans lärjungar Jacob Jordaens och Joost van Egmont kom att att följa i hans spår. LITTERATUR: Tapestry in the Baroque, New Aspects of Production and Patronage, The Metropolitan Museum of Art Symposia, New York 2010, s. 20f Jmf Guy Delmarcel, Flemish Tapestry, London 1999, s. 209-210, bild s. 215, jämför även bild s. 216-217 som illustrerar tapet vävd på Frans van den Heckes verkstad, Bryssel, efter förlaga av Rubens Jmf Magnus Green, Berättelser på vapen, Svenska Vapenhistoriska sällskapets skrifter, nya serien XXVII, Stockholm 2012, s. 52 Jack Lindblom, Vävda tapeter, Helsingborg 1979, s. 114 Changes sammansydd av två våder//two lengths stitched together