Beschreibung:

JOHAN LINDGREN (stolmakare i Stockholm 1770-1800), ett par taburetter, högklassiga gustavianska stockholmsarbeten, signerade ILG, efter Louis Masreliez design, helskulpterad dekor av bildhuggarkvalité, sarger med bladstav, korslagda ben med bladstav på samtliga sidor samt linser, tvärslåar med trissor och fleuronger, avslutande tassfötter, originalfärg i ärggrönt mot kredering med spår av förgyllning, sitthöjd 45, 49 x 49 cm; obetydliga lagningar LITTERATUR: Göran Alm: När franskt blev svenskt - den franska konstnärsfamiljen Masreliez i Sverige under 1700-talet, Lund 1991, sidan 168 jämför ritning av Masreliez för möbler till Gustav IV Adolfs konseljrum Torsten Sylvén: Stolens Guldålder 1650-1850, Stockholm 2003, sidan 296, jämför bankett utförd av Erik Öhrmark för Kungl. Husgerårdskammaren, sidan 299, jämför fåtölj av Erik Öhrmark för prinsessan Sophia Albertina Lars Ljungström: Georg Haupt - Gustav III:s hovschatullmakare, Stockholm 2006, sidan 69 & katalognr 40, jämför taburetter för Gustav III:s divansförmak av okänd stolmakare Jan Mårtensson: Sophia Albertina - en prinsessas palats, Stockholm 2006, sidan 71, jämför taburetter i Audiensrummet på Sophia Albertinas palats Eva Nordenfelt: Ephraim Ståhl en kunglig stolmakare, Stockholm 2007, sidan 149ff, jämför taburetter av Ephraim Ståhl De högklassiga taburetterna är ett synnerligen ovanligt exempel ur stolmakaren Johan Lindgrens produktion, modellen brukar vanligen associeras med Ephraim Ståhl och Erik Öhrmark. Här, i Lindgrens tappning, är kvalitén ovanligt kraftfull och omfattningen på dekoren förekommer sällan på svenska sittmöbler utanför de kungliga slotten. Generellt är det uteslutande sittmöbler för internationella kungliga och kejserliga miljöer som har så omfattande bildhuggeriarbeten i stolträdet. Formgivningen återgår på Louis Masreliez design, som i sin tur hämtade inspiration från sin resa i Italien under drygt ett decennium, där han studerade antikens lämningar och renässansens konst och arkitektur. I ritningar av Masreliez för Gustav IV Adolfs konseljrum finns taburett-modellen avbildad. Den antika förebilden för taburetterna var sella curulis, bronstaburetter, vilka var en symbol för politisk eller militär makt i det antika Rom. Rätten att använda dessa sittmöbler var förbehållna det styrande ledarskiktet och prästerskapet. Betydelsen av sella curulis framgår av bevarade romerska guld och silvermynt, där kejsarna avbildas sittande i dessa taburetter. Varianter av taburetter med lejontassar förekommer i form av banketter, här framstår Erik Öhrmarks förgyllda dito som en intressant referens. I Nationalmuseums samlingar, NMK 182/2015, återfinns ett exemplar av den typ av bankett som förekommer i Gustaf III:s yttre divansförmak på Stockholms Slott, färdigt 1786. De beskrevs i Gustav III:s bouppteckning som "antique tabouretter". Jämförande material återfinns också på Arvfurstens palats, där sittmöbler av Erik Öhrmark för prinsessan Sophia Albertina har samma typ av kraftfulla stolsträ och skurna dekorer. Även taburetter liknande Lindgrens finns bevarade i palatset, som idag huserar Utrikesdepartementet.