Beschreibung:

LJUSKRONA från LEUFSTA av OLOF WESTERBERG (spegelmakare, glasslipare och tillverkare av ljuskronor i Stockholm 1750-död efter 1817), högklassigt stockholmsarbete i transition, signerad och daterad på bottenplattan OWB 18/1 1812, för sex ljus, brännförgylld stomme, behängd med olikslipade prismor i form av droppar, klumpar, ovaler och romboider, krönt av plym, dubbla fall, stomme med förgylld hjärtstång och blåsta stamglas, volutformade dragare, ljusringen med girlanger, kulor och oktogoner, höjd 90, diameter 67 cm; smärre lagningar, en arm med bristning, nagg PROVENIENS: Friherrliga ätten de Geer, fideikommisset Leufsta, Österlövsta socken, Uppsala län sannolikt förvärvad under excellensen greve Carl de Geers epok som ägare av Leufsta (1805-1861) därefter i arv inom familjen de Geer till åtminstonde 1900-talets första hälft LITTERATUR: Eva Dyrssen: Magiskt ljus, Stockholm 2002, jämför rokoko respektive höggustaviansk ljuskronor signerade och daterade Olof Westerberg sidan 46 & 49 OTRYCKTA KÄLLOR: Leufsta Bruksarkiv, Lövsta Bildarkiv, bild 1.2:153 från de Geers glasplåtsamling, foto C.G. Rosenberg 1917 Olof Westerberg tillhör en av de få tillverkare av ljuskronor under 1700-talet som signerade och daterade sina alster, antingen genom ristade märkningar på bottenplattan eller på små ihopvikta lumppapperslappar. Tack vare hans framsynta märkningar får vi en inblick i den gustavianska och sengustavianska tidens belysningsföremål. I motsats till den gängse uppfattningen så levde rokokons formspråk kvar långt fram under 1700-talet och in på 1800-talets början. På Skokloster finns exempelvis en ljuskrona med datering 21 juli 1786 av Westerberg, som enligt hans egna anteckningar blivit "Omkläd af mig 1817 d. 1 Nowem Olof Westerberg". Man kan konstatera att Westerberg arbetar med ljuskronor i såväl rokoko, gustaviansk, som sengustavianskstil, dock med övervikt åt rokokon. Den de Geerska ljuskronan från Leufsta herrgård är synnerligen ovanlig, om inte unik, i sin transitionsmodell. Westerberg har blandat den sirligt volutformade rokokostommen men de gustavianska ringarna som horisontellt sammanbinder kronans vertikala beståndsdelar. Ytterligare en mycket snarlik modell av ljuskrona fanns i herrgården vid seklets början, med tanke på datering på den aktuella kronan är det inte osannolikt att dessa införskaffades av excellensen greve Carl de Geer, som var fideikommissarie på Leufsta 1805-1861. I Leufsta Bruksarkiv finns fotografen C.G. Rosenbergs dokumentation från 1917 bevarad, i en interiör från baronens skrivrum i herrgården figurerar ljuskronan. Leufsta bruk tillhör fortfarande en av landets främsta kulturmiljöer vars framgångar som landets största järnbruk inleddes redan under Louis De Geer på 1600-talet. Under 1700-talets första hälft tillkom den ståndsmässiga herrgårdsbebyggelsen i sten och genom Charles De Geer testamenterades 1730 Leufsta, Åkerby och Carlsholms bruk under fideikommissvillkor till brorsonen Charles de Geer d.y., egendomen utvidgades under 1700-talet. I början av 1800-talet skedde en ombyggnad som innebar att flyglarna integrerades med huvudbyggnaden, tidsmässigt tillverkades ljuskronan vid samma tidpunkt.