Beschreibung:

Objektsbeskrivning JEAN BAPTISTE MASRELIEZ (formgivare och ornamentbildhuggare i Stockholm 1753-1801) tillskrivet, konsolbord, högklassigt gustavianskt stockholmsarbete, framtagen originalförgyllning av polerat guld och slagmetall, rikligt skulpterad dekor, sarg med svarvade balusterdockor och kymation, sargen med bandfläta och rosetter, fronten med förkroppning och dekor av Nordstiernan i strålglans, hörnfleuronger, överkragade benanfanger, kannelerade ben med akantushölster, fotkryss med urna, fotavslutningar i form av pinjekottar, baksargen märkt med rödkrita Manderfeldt, skiva av carraramarmor med dubbel kälning, höjd 89, 61,5 x 46,5 cm; retuscher, mindre dekorkomplettering PROVENIENS: Författaren Karl Johan von Manderfeldt (1747-1813) Ekolsunds slott, Husby-Sjutolfts socken, Uppsala län adelsmannen Alexander Seton (1738-1814) medicine doktor Patrik Seton (1766-1837) godsägare Alexander Seton (1806-1884) hovjägmästare Patrik Baron Seton (1849-1911) Klingsta gård, Danderyds socken, Stockholms län godsägare Alexander Georg Seton (1882-1966) därefter i arv inom familjen genom köp nuvarande ägare 2015 LITTERATUR: Albin Roosval: Svenska hem i ord och bilder, 18:e årgången, Stockholm 1930, sidan 207, avbildad i Röda salongen på Klingsta Göran Alm: När franskt blev svenskt - den franska konstnärsfamiljen Masreliez i Sverige under 1700-talet, Lund 1991, sidan 86f, jämför avbildade konsolbord i Sofia Magdalenas och Gustav III:s paradsängkammare Stockholms Auktionsverk, Klassiska, hösten 2018, nr 27, jämför konsolbord attribuerat till Masreliez OTRYCKTA KÄLLOR: Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/197 (1815), bildid: C0100805_00232 Det aktuella konsolbordet, vilket kan dateras till omkring 1780, förefaller stilistiskt vara unikt. Balustraden på bordet förknippas normalt med Karl Johan-tidens möbelkonst och kan betraktas som en föregångare till 1800-talets möbelformgivning. Auktionens bord har en mycket intressant inskription i rödkrita på bakre sargen, "Manderfeldt", vilken refererar till Karl Johan Ingman (1747-1813), som omkring 1780 antog namnet von Manderfeldt. Konsolbordet utgör ett av ett ursprungligt par, i adelsmannen Alexander Setons bouppteckning från 1815 upptas bägge borden; "I Galleriet: 2 Bord med hvita marmorskifvor à 20 rdr". I samma rum återfanns också; "2 Större Speglar à 50 Rdr". Därefter har bordet gått i arv inom familjen Seton fram till 2015. Enligt uppgift skall ett närmast identiskt bord, även det med proveniens Ekolsund, sålts på Lilla Bukowskis omkring 2005. Förgyllare Tord Wiktor, Stockholm, har konfirmerat att han omkring denna tidpunkt haft ett liknande bord för renovering. Karl Johan Ingman studerade i Åbo och Uppsala och kom till Stockholm, där han blev medlem av Utile Dulci, skrev vers och politiska broschyrer, bl.a. 1772 den politiska satiren "Den svenske verldsmålaren" samt ett par politiska tal genom vilka han fäste en viss uppmärksamhet. Samma år blev han anställd som e. o. tjänsteman i kansliets utrikesexpedition och 1773 ordinarie kopist därstädes. 1775 utnämndes han till kommissionsssekreterare i Dresden, 1776 vice kommissionssekreterare i S:t Petersburg och 1778 legationssekreterare i Hamburg, men rymde samma år från S:t Petersburg, där han genom högt levnadssätt råkade i skulder och begick olika olagligheter. Under slutet av 1770-talet planerade Gustav III för ett krig mot Danmark, det hägrande målet var att erövra Norge. Ett problem var att Danmark var allierat med Ryssland, ett svenskt anfall skulle alltså innebära rysk inblandning. Alltmedan svenska spioner kartlade de norska fjällen och krigsplanen tog form i Stockholm, företog Gustav III 1777 en resa till den ryska kejsarinnan Katarina i S:t Petersburg. Syftet var att beveka henne att avstå från inblandning i ett eventuellt krig mellan Sverige och Danmark. Under sin vistelse i S:t Petersburg träffade Gustav III Manderfeldt. Charmoffensiven lyckades inte, den rysk-danska alliansen var för stark, och kriget mot Da