HIMMELSGLOB GLOBUS COELESTIS, Anders Åkerman 1759, legenden med texten ATLANTI Acad. Ups.Scientarium. R.R.S.s. Coll.Nom.Praes.etc. Illustrmo Exellent Com. ac Domino Dom. C. EHRENPREUS Hunc Globum Celestem...ad Annum 1760 adornatum Consecrat Societas Cosmogr. Ups Interprete A. Åkerman Eeg.Soc.Scient.Sculptore 1759, meridianbåge och timcirkel av mässing, stativ i original sannolikt utfört i Åkermans verkstad, globens diameter 30 cm, stativets höjd 29 cm, total höjd 48 cm; lagningar, skador, slitage, sprickor År 1758 bildades i Uppsala "Cosmografiska Sällskapet" som till allmänhetens tjänst skulle utarbeta och tillverka kartor och glober. Man ansåg att de utländska kartorna och globerna som man varit hänvisade till var onödigt dyra, vilket gjorde att de var få förunnade. I tidens protektionistiska anda skulle kartor och glober börja tillverkas hemma och komma flera till godo, helst också småningom försäljas utomlands. En annan pådrivande faktor var det stora intresset för naturvetenskaperna vid tidpunkten. Den som ägnade sig åt globografi kom även i kontakt med geografi, kartografi, astronomi och meteorologi. Globerna betraktades som kulturella bildningsfaktorer och det ingick i en ung ädlings kunskapsbank att kunna läsa av en glob. Redan år 1690 gav Åke Claesson Rålamb ut "Adelig Öfnings Fierde Tom: Usus Globorum Det är: Den nytta man hafver af Globerne uthi Astronomien och Geographien", den första svenskspråkiga skrift som avhandlade vetenskapen globografi. Den som fick uppdraget att tillverka globerna blev Anders Åkerman, verksam vid Uppsala Vetenskapssocietet som gravör. Globerna tillverkades i papier-maché, drogs över med gips som putsades innan den graverade kartan applicerades. Stativen till globerna snickrades i Åkermans verkstad efter en mall. Under sin verksamhetstid kom Åkerman att ge ut följande globpar; år 1759 med storleken 30 cm i diameter, år 1762 ett par som mätte 11 cm i diameter, en dubbelglob/fickglob år 1762 också den 11 cm i diameter samt ett globpar år 1766 med storleken 59 cm i diameter. På Anders Åkermans tid angavs måtten enligt följande; 2 fots, 1 fot samt 5 tums glob. LITTERATUR: Bratt, Einar, En krönika om svenska glober, Uppsala 1968, s. 116 ff
HIMMELSGLOB GLOBUS COELESTIS, Anders Åkerman 1759, legenden med texten ATLANTI Acad. Ups.Scientarium. R.R.S.s. Coll.Nom.Praes.etc. Illustrmo Exellent Com. ac Domino Dom. C. EHRENPREUS Hunc Globum Celestem...ad Annum 1760 adornatum Consecrat Societas Cosmogr. Ups Interprete A. Åkerman Eeg.Soc.Scient.Sculptore 1759, meridianbåge och timcirkel av mässing, stativ i original sannolikt utfört i Åkermans verkstad, globens diameter 30 cm, stativets höjd 29 cm, total höjd 48 cm; lagningar, skador, slitage, sprickor År 1758 bildades i Uppsala "Cosmografiska Sällskapet" som till allmänhetens tjänst skulle utarbeta och tillverka kartor och glober. Man ansåg att de utländska kartorna och globerna som man varit hänvisade till var onödigt dyra, vilket gjorde att de var få förunnade. I tidens protektionistiska anda skulle kartor och glober börja tillverkas hemma och komma flera till godo, helst också småningom försäljas utomlands. En annan pådrivande faktor var det stora intresset för naturvetenskaperna vid tidpunkten. Den som ägnade sig åt globografi kom även i kontakt med geografi, kartografi, astronomi och meteorologi. Globerna betraktades som kulturella bildningsfaktorer och det ingick i en ung ädlings kunskapsbank att kunna läsa av en glob. Redan år 1690 gav Åke Claesson Rålamb ut "Adelig Öfnings Fierde Tom: Usus Globorum Det är: Den nytta man hafver af Globerne uthi Astronomien och Geographien", den första svenskspråkiga skrift som avhandlade vetenskapen globografi. Den som fick uppdraget att tillverka globerna blev Anders Åkerman, verksam vid Uppsala Vetenskapssocietet som gravör. Globerna tillverkades i papier-maché, drogs över med gips som putsades innan den graverade kartan applicerades. Stativen till globerna snickrades i Åkermans verkstad efter en mall. Under sin verksamhetstid kom Åkerman att ge ut följande globpar; år 1759 med storleken 30 cm i diameter, år 1762 ett par som mätte 11 cm i diameter, en dubbelglob/fickglob år 1762 också den 11 cm i diameter samt ett globpar år 1766 med storleken 59 cm i diameter. På Anders Åkermans tid angavs måtten enligt följande; 2 fots, 1 fot samt 5 tums glob. LITTERATUR: Bratt, Einar, En krönika om svenska glober, Uppsala 1968, s. 116 ff
Try LotSearch and its premium features for 7 days - without any costs!
Be notified automatically about new items in upcoming auctions.
Create an alert
.jpg "Source: Christie's")
.jpg "Source: Christie's")
