Beschreibung:

ERIK OLSON 1901-1986 Kubistiskt stilleben Signerad och daterad Eric O. Paris april -24. Olja på duk, 45 x 49,5 cm. På baksidan fullödig surrealistik komposition, "Inri", signerad och daterad Erik Olson 1942 UTSTÄLLD Exposition des Peintres Scandinaves, Maison Watteau, Atelier Fernand Léger Paris 1924 (sannolikt) Året är 1924 och staden Paris. Erik Olson en av den moderna svenska konstens förgrundsfigurer och sedemera medlem av Halmstadgruppen har anlänt till konstens centrum tillsammans med sin kusin Waldemar Lorentzon Hemma i Halmstad har Erik Olson länge gått i spänd förväntan över att få resa iväg. Han har läst i tidningen om Fernand Léger en av kubismens förgrundsfigurer, och till och med gjort en målning med titeln "Verkstaden" som är en hyllning till Léger. I februari 1924 kommer han till Paris för att påbörja sina studier vid Légers målarskola Académie Moderne. Den åttonde februari knackar Olson och Lorentzon på hos den svenske konstnären GAN, Gösta Adrian-Nilsson på 86, rue Notre-Dame-des-Champs där också Léger har sin Académie Moderne. Från den första mars får de hyra skulptören Arvid Källströms båda rum i "86:an" där de blir granne med Grünewald och GAN, berättar Viveka Bosson i sin bok "En sökares drömmar och visioner", om Erik Olsons konstnärskap. Från sitt fönster kan de titta rakt in i Légers privata ateljé och i bottenvåningen ligger hans nyöppnade akademi. Den tredje mars presenterar GAN dem för Léger och Erik skriver i brev till brodern Axel: "Jag har haft äran att bli bemött av världens störste konstnär." . Det här är en tid fylld av optimism i Paris efter Första världskrigets slut. Tron på moderniteten, tekniken och maskinernas förmåga att bygga upp en ny värld är stark. Konsten ska ut på gatan till folket, anser Léger och flera andra konstnärer. Légers skola innebar att allt tillfälligt och insmickrande skulle bort, "ner med impressionismen" var slagordet. Han lärde eleverna att ta för sig av former omkring dem, trafikskyltarnas skivor, fabriksskorstenarnas tuber. Hans kubism kallades därför skämtsamt för "tubism". Man lärde sig att bygga en bild utifrån kontrasterande färger och former, arkitektoniskt, koncentrerat och i rena klara och oblandade färger, direkt från tuben. Två månader efter sin ankomst till Paris i april målar Erik Olson Kubistiskt stilleben, med de nyvunna erfarenheterna i bagaget. Det råder inget tvivel om Légers påverkan men i målningen återfinns även hans personliga stil och de erfarenheter han tagit med sig från Halmstad. Konsthistoriskt är målningen intressant för att den knyter ihop de båda perioderna, men även för att man i den kan återfinna mycket av det som ska komma att vara grunderna och byggstenarna i Erik Olsons hela framtida konstnärskap. Troligtvis fanns målningen med på den utställning som Léger arrangerade för att påtala att "kubismen lever" med sina skandinaviska favoritelever i Maison Watteau, Paris den 28e oktober 1924. Utställningen fick god press men Erik Olson sålde inget. Däremot fick Picassos och Légers konsthandlare Léonce Rosenberg syn på Olsons bilder och han återges ensam i Rosenbergs Bullentin de l'Effort Modernes novembernummer. Erik Olson berättar också att GAN kommit fram till honom efter utställningen och entusiastiskt talat om "att jag överträffat Léger genom att jag vidmakthållit en viss rörelse i mina bilder - en rörelsebrytning i formen, vilken förresten Léger just anser vara min svaghet!!!". Målningen "Kubistiskt stilleben" återspeglar just detta. Erik Olson var alltid en sökare, både på det personliga och det konstnärliga planet. Under det Andra världskriget var han bosatt i Danmark. Redan 1940 målade han en nidbild av Hitler. Han svartlistas av den tyska ockupationsmakten och i Wermachtsblatt klassas hans måleri som "entartete Kunst" (urartad konst). 1941 blir ett år av inre kriser. Som surrealist hade Erik Olson länge irrat omkring i egots inre labyrinter, berättar Viveka Bosson. Inför världskrigets fasor behövde han uppgå i något större uta