Beschreibung:

DEN TURKISKA BYRÅN, högklassigt stockholmsarbete i rokoko, av Christian Linning (mästare i Stockholm 1744-1779), signerad med lilla stämpel på bakstycket CLN samt signerad och daterad med bläck i övre lådbotten af Linning 1762, fanerad med amarant och valnöt, bukig form med midja, parkettläggning i fält, brännförgyllda ciselerade beslag av hög kvalitet, nyckelskyltar med bevingade drakar, beslagskedjor, dekor av akantus, rocailler, voluter och blomster, metallband mellan lådorna, konturerad skiva av kolmårdsmarmor, stämplad Biby Fideikommiss, nyckel medföljer, höjd 86, 138 x 64 cm; obetydliga lagningar och slitage PROVENIENS: Biby Fideikommiss, Gillberga socken, Södermanlands län LITTERATUR: Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, Södermanland, Stockholm 1908, avbildad i förmaket sidan 171 Marshall Lagerquist: Rokokomöbler, Stockholm 1949, jämför snarlik byrå av Linning daterad 1763 illustration 15 & 16 Slott och herresäten i Sverige, Södermanland, del I, Malmö 1968, omnämnd sidan 46 och avbildad i salongen på Biby sidan 47 Den turkiska byrån tillhör en av de praktmöbler från Biby som under seklernas gång bevarat klenoder från ett dramatiskt skeende i den svenska diplomatins historia. Begreppet turkiska byrån har sin upprinnelse i de minnessaker som bevarats från Gustaf Celsing d.ä.:s verksamhet i det Osmanska riket under den karolinska erans slutskede. Sultanen Ahmed III gav den svenske kungen Karl XII en fristad efter slaget vid Poltava 1709, där Sverige lidit stora förluster mot Ryssland. Sultanen hade tillsammans med Sverige bildat en gemensam front mot Ryssland och de osmanska styrkorna lyckades omringa tsar Peter I och hans armé vid staden Husch. Den 23 september 1711 tvingades Ryssland ingå fred med Osmanska riket. Genom freden blev Karl XII:s sitaution som gäst hos sultanen svårare samtidigt som den svenske kungen försökte övertala Ahmed III att fortsätta kriget mot Ryssland. Slutligen utmynnade detta i kalabaliken i Bender 1713. Gustaf Celsing d.ä.:s namn är känt inte minst genom Verner von Heidenstams novell Gustaf Celsing ur verket Karolinerna, som utspelar sig under Stora nordiska kriget 1700-1721. Här skildras den dramatiska episod där Celsing åtagit sig att överlämna en protestskrivelse mot storvisirens konspiration mot svenskarna. I september 1711 lyckades Celsing utklädd tränga sig förbi sultanens vakter, janitsjarerna, då Ahmed III skulle bege sig till fredagsbönen i Hagia Sophia. Efter att han överlämnat skrivelsen till en pascha, greps han av vakterna och fängslades i väntan på skarprättaren. När man insåg att Celsing var svensk fördes han undan och släpptes när sultanen behandlat hans skrivelse. Efter denna självtagna audiens fick Gustaf Celsing en praktfull råsidenkaftan, med guld- och silverbroderier, av sultanen Ahmed III. Den dyrbara kaftanen har sedan 1700-talet förvarats i den turkiska byrån på Biby. Christian Linnings produktion under tre decennier ger en tydlig och mycket intressant bild av hur det svenska stilidealet förändrades från senbarock till rokoko. Hans tidiga produktion präglades av inflytande från tyska, holländska och engelska ideal, men från 1750-talet syntes de franska influenserna starkast. Hans senbarocka, buktiga byråar ersattes successivt under 1760- och 70-talet av mer kvadratiska former. Med åren följde han noggrant svängningarna inom smaken och tillverkade möbler i lättare och smäckrare former. Många av byråarna har förgyllda beslag och en skiva av den inhemska kolmårdsmarmorn, något som blev stilbildande för rokokons möbelkonst. Möbler från Linnings verkstad finns idag på bland annat Drottningholms slott och i Nordiska museets samlingar. Linning gick i lära hos Christopher Wellendorph d.y. från 1730 och blev gesäll 1734. Efter ett avlagt mästarprov i form av en sekretär till Stockholms snickerämbete 1746 fick han burskap samma år. 1744 blev han ämbetsmästare och var så fram till sin död 1779. Export prohibition Changes