Beschreibung:

CARL WILHELMSON 1866-1928 Flickor på veranda - Fjortonåringar Signerad och daterad C. Wilhelmson 1916. Weimarfärg på duk, 139 x 77 cm. PROVENIENS Direktör Kristoffer Huldt Disponent C. A. Fockler, Halmstad UTSTÄLLD Göteborgs Konstförening, 1918 Köpenhamn, 1920 SAK, Stockholm 1920 Retrospektiv utställning, Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1922 Christian Eriksson - Carl Wilhelmson Liljevalchs Konsthall, Stockholm 1955, katalognr 268 Höstutställning, Åmells Konsthandel, Stockholm 1996, katalognr 22 LITTERATUR Axel Romdahl: Carl Wilhelmson Stockholm 1938, sidn 225, katalognr 495 Konst i svenska hem - målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar, första delen, Göteborg 1942, omnämnd sidan 168, samling 119 Carl Wilhelmson var fullt verksam in i det sista och han lär på sin dödsbädd bett om att få penslar och färg att måla med. Sin allra första målarlåda fick han redan i tioårsåldern av en släkting som var sjöman och nyss återvänt från England. Därmed behövde han inte längre klippa bitar av sin syster Annas hår till penslar. Ingen har som Carl Wilhelmson skildrat sin hembygd i den svenska västkustens Fiskebäckskil. Han är ljusmålaren från Bohuslän som med sina uttrycksfulla målningar ger liv åt vardagen där människorna, fiskarna, vattnet, husen och båtarna samsas i naturens harmoni. Kärleken till hemtrakten skulle under hela Wilhelmsons liv vara hans främsta källa till inspiration, om detta skriver Axel L. Romdahl i sin monografi över konstnären: "Det skulle livet igenom vara den fasta punkten i hans tillvaro, den från vilken han utgått och till vilken han alltid kom tillbaka och där han i själva verket andligen hade sin varelse, vart än livets vägar förde honom." Carl Wilhelmson började tidigt teckna och måla. I tonåren flyttade han till Göteborg där han gick som lärling hos en litograffirma samtidigt som han deltog i undervisningen vid vad som idag är Valands konstskola där Carl Larsson då undervisade. 1888 fick han tack vare ett resestipendium möjlighet att bege sig till Leipzig. I den tyska staden ökade hans egen skaparlust att försöka sig på det fria måleriet och han reste så med sina sparpengar till Paris. Wilhemson skrev in sig på Académie Julian som var en öppen skola där man tog emot elever av olika nationaliteter som spriddes på olika ateljéer i staden. I Paris skulle Wilhelmson tillbringa många år framöver, han arbetade flitigt och levde ett strävsamt liv, något utsvävande nöjesliv var sällan aktuellt. Under åren i Paris beger sig Wilhelmson om somrarna till hemmet i Fiskebäckskil. Han återvänder inte bara för att hälsa på sin mor och syster, utan även för att finna närheten till det ursprungligt rotfasta. Detta ansåg han som nödvändigt för att på ett ärligt sätt kunna utföra sina folklivsskildringar. 1901 gifte sig Wilhelmson med Bertha Kerfstedt som han lärt känna i Paris, året därefter föds dottern Inger och ytterligare fem år senare dottern Ana. Naturligtvis skulle Fiskebäckskil komma att vara familjens vistelseort under sommarhalvåren, inledningsvis Wilhelmsons föräldrarhem och senare den stora ateljévillan som uppfördes 1911-13 i närheten av Kvarnberget med en imponerande utsikt över havet. I auktionens målning är det sannolikt konstnärens båda döttrar som står modell. I eleganta klänningar har de en solig sommardag fångats på verandan av sin far. Den yngsta flickan Ana läser koncentrerat i sin bok, kanske har hon tröttnat på att stå stilla och förevigas av penslarna och söker underhållning i böckernas värld. Inger å andra sidan lutar sig bekvämt bakåt och höjer blicken mot sin far. Hon är fjorton år fyllda och ett barn i förvandling till att bli en ung kvinna. Säkerligen skulle de båda hellre vara någon helt annanstans än framför sin faders staffli denna dag. Wilhelmson föredrog att arbeta med weimarfärger som är torrare än de rena oljefärgerna i sina kompositioner. Fläckvis lades färgen över duken som läts skymta fram mellan fläckarna, detta för att förhöja ljuset i målningarna. Vi ser här hur Wilhelmson