Beschreibung:

BORDSPENDYL, högklassigt stockholmsarbete i rokoko, urtavlan signerad Nils Berg Stockholm, fodralet signerat Simon Pantaleon Stockholm, brännförgylld ciselerad brons, bemålade delar i metall och klippt plåt, naturalistisk form, urhus på rocaille, sockeln med genombruten dekor och trappa upp till avsats, vegetativ dekor i form av grenar med blommor, ekollon och löv, fyra bladhölstrade ljushållare, medföljer svärtad träsockel, nyckel finns, höjd 56, 76 x 42 cm; senare urverk, smärre skador och lagningar, dekordelar saknas PROVENIENS: Biby Fideikommiss, Gillberga socken, Södermanlands län LITTERATUR: Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, Södermanland, Stockholm 1908, omnämnd sidan 170, avbildad sidan 171 Slott och herresäten i Sverige, Södermanland, del I, Malmö 1968, avbildad på omslaget samt sidan 44f Åke Setterwall, Stig Fogelmarck och Bo Gyllensvärd: Kina slott på Drottningholm, Malmö 1972, jämför svensktillverkade ljuskronor från Röda rummet och Confidencen vid Kina slott sidan 109 Pierre Verlet: Les Bronzes Dorés Francais du XVIII:e siècle, Paris 1987, sidan 239 Pierre Kjellberg: La Pendule Française, Paris 1997, jämför franska Louis XV pendyler av liknande typ sidan 135ff Göran Alm & Rebecka Millhagen, red.: Drottningholms slott, band I, Stockholm 2004, jämför avbildad bordspendyl sidan 345 Bo Vahlne: Frihetstidens inredningar på Stockholms Slott - Om bekvämlighetens och skönhetens nivåer, Stockholm 2012, angående familjen Pantaleon sidan 314, 363, 367, 443, 445, 447, 475, 549, 569, 570 Bordspendylen från Biby har sitt ursprung i de franska ur som tillverkades under Louis XV-epoken i Frankrike. Det vegetativa formspråket, de böljande linjerna och asymmetrin sammanfattar rokokons verkliga essens, det vilar något lustfyllt över de evigt grönskande bladen och prunkande blommorna. På Stockholms slott återfinns en mycket snarlik pendyl, placerad i Gästvåningen, närmare bestämt i Stora sängkammaren. Detta ur är signerat Gille L'Ainé à Paris, men har i princip samma uppsättning av blad, blommor och ekollon, samt fyra ljushållare, som pendylen från Biby. Genom överintendenten Carl Hårleman introducerades den franska rokoko i interiörerna på Stockholms slott, slottsbyggnadsprojektet krävde att utländska konstnärer och hantverkare engagerades för att färdigställa byggnaden. Vid sin resa 1745 till Paris kom Hårleman i kontakt med bronsgjutaren René La Cour och ciselören Pierre Pantaleon vilka båda värvades till Stockholm. Hårleman beskriver Pantaleon som kunnig i även gjutning och modellering, vilket innebar att han kunde utföra tre personers arbetsuppgifter. La Cour och Pantaleon anlände till Stockholm 1745 och med följde också den då 13-årige sonen Simon Pantaleon. Både far och son Pantaleon omnämns i Carl Johan Cronstedts redovisning av byggnadsarbetena vid Stockholms slott i mitten av 1700-talet. Så småningom figurerar Simon Pantaleon som en mer självständig hantverkare då han enligt räkenskaper levererat ljusplåtar i mässing och ljusarmar för slottsinredningen. Pantaleon samarbetade också med den blivande hovciselören Fredric Ludvig Rung vid tillverkningen av beslagen till Georg Haupts mineralskåp 1774. Det praktfulla skåpet var Gustav III:s gåva till prinsen av Condé och ingår i samlingarna vid slottet Chantilly. Utan tvekan är bordspendylen en unik skapelse inom svenskt konsthantverk från 1700-talet, den utgör ett tydligt exempel på den inhemska tillverkning som snabbt kom till stånd i spåren av slottsbyggnadsprojektet i Stockholm. Här får vi ett konkret bevis på Simon Pantaleons högklassiga arbeten som annars bara skymtar fram ur historiens dunkel genom bevarade räkenskaper. Export prohibition Changes